vickanz.blogg.se

Här speglaz mina tankar & funderingar

Dagen blev inte riktigt som jag tänkt mig

Kategori: Allmänt

 
Villken dag! Den blev inte riktigt som jag tänkt mig. Jag som skulle åka till en massagekund idag och därefter träffa min fina vän Johanna för att ta en sväng till Norrköping & bara mysa runt. Men planerna ändrades..Drastiskt!
 
Jag sov riktigt dåligt inatt. Det var där som det hela egentligen började. Jag hade sån fruktansvärd värk i min vad största delen av natten och jag vaknade flera gånger och visste inte hur jag skulle ligga för att det skulle kännas bättre. Jag vaknade igen klockan 7 i morse av att jag fortfarande hade sån smärta och att foten var så svullen att det knappt gick att vicka på tårna. Jag ställde klockan på åtta för att ringa till Ortopeden som jag var hos för 2 veckor sedan och opererade foten som nu börjat krångla, ännu mer... Jag fick en telefontid 13.30 men kände att något inte stod rätt till, så jag ringde Akuten på Vrinnevi i Norrköping och rådfrågade dom om vad jag skulle göra. Skulle jag invänta telefontiden eller fanns det någon annan väg att gå innan dess? Dom föreslog att jag skulle ringa sjukvårdsrådgivningen, 1177, och rådfråga dom i stället och se hur dom tyckte att jag skulle gå tillväga. Jag visste ju liksom inte om den här värken var "normal" och om det kunde kännas så efter operationen som gjorts.
 
När jag kom fram till sköterskan på 1177 så fick jag berätta mina symptom och jag frågade även om det kunde vara en propp som låg bakom smärtan. Jag berättade också att min farbror haft en propp. Hon svarade mig då att det ska vara svullet, rött och varmt om det skulle vara en propp, så det trodde hon inte att det kunde vara. I stället rekommenderade hon mig att kontakta en sjukgymnast som kunde känna på min muskel, eller min vårdcentral som jag hör till. Jag sa till henne att jag är utbildad massör och att jag inte tyckte mig känna något konstigt i muskeln, så då hänvisade hon mig till medicinsktcentrum, vårdcentralen jag hör till.
Jag tänkte då att eftersom det inte verkar vara någon propp i alla fall, så inväntar jag telefonsamtalet från Ortopeden och ser vad dom säger om saken.
 
Klockan 13.30 ringde dom och jag berättade hur jag kände i foten samt att det värkte i vaden. Tjejen i luren säger då efter ett tag till mig att ta en Taxi eller ordna skjuts och komma direkt in till Akuten, eftersom symptomen tyder på en misstänkt propp i benet ! Helt plötsligt blev det bråttom! Mamma och jag slängde oss i bilen och for in till Vrinnevis akutavdelning. Jag kom in ganska snabbt och blev undersökt av en läkare, en riktigt bra läkare! Därefter fick jag vänta i ungefär en och en halv timma innan jag kördes upp till röntgen. Läkaren där undersökte benet med hjälp av ultraljud och fann då, mycket riktigt, en propp...
Efter provtagning och efter ytterligare ett par timmars väntan så lämnade jag sjukhuset med en sjukt ond vad och en massa infomation om min blodförtunnandemedicin som jag nu är tvungen att äta i 3 månader. 
Det känns overkligt, och lite tungt faktiskt. Vem kunde tro att det skulle sluta så här? Jag trodde att det skulle räcka med en operation och luftrörsbronkit på det. Tänk vad allt kan ändras snabbt i loppet av bara några få timmar, och tänk vad alla kan ge olika svar och "diagnoser". Många tankar snurrar i huvudet efter den här dagen. Tänk om jag inte hade åkt in till akuten, eftersom sjuksköterskan på 1177 absolut inte misstänkte något så allvarligt som en propp. Vad hade då kunnat hända? Tänk om proppen hade släppt och vandrat vidare och fastnat någon annan stans och orsakat något riktigt hemskt? Ja.. Tur som bara den att jag faktiskt åkte och blev så noggrannt undersökt av, den här gången, riktigt kompetent sjukvårdspersonal! Stort tack till dom!
Efter den här dagen är jag sjukt trött, och som sagt, tankarna snurrar runt i mitt huvud.. Nu hoppas jag bara att det räcker med skit ett tag framöver. Gränsen är så gott som nådd just för tillfället och jag behöver få hämta lite nya krafter och få lite ny energi, för att orka hålla modet uppe.
 
Det här får bli min sista rad för idag. Nu kryper jag ner under täcket och hoppas på att få lite mer sömn den här natten. God natt där ute, vi hörs i morgon!
 
Vickanz

Kommentarer

  • Lady Violett säger:

    Gud vad otäckt! Skönt att du fick rätt vård i tid, men riktigt skrämmande att 1177 sa som de gjorde. Kunde gått riktigt illa om du endast hade pratat och lyssnat på dem. Kram!

    Svar: Ja, verkligen. Det känns som sagt lite tungt just nu men jag hoppas att det snart ska ordna upp sig. Kram
    Vickanz

    2013-09-10 | 09:36:27
    Bloggadress: http://ladyviolett.blogg.se
  • Emma säger:

    Men fy stackare, krya på dig nu!!!

    Svar: Tack, jag behöver det!
    Vickanz

    2013-09-10 | 21:20:34
    Bloggadress: http://emmabakar.se

Kommentera inlägget här: